Definition 2024
böjt
böjt
Hungarian
Noun
böjt (plural böjtök)
- fast, fasting
Declension
| Inflection (stem in -ö-, front rounded harmony) |
|---|
|
singular |
plural |
| nominative |
böjt
|
böjtök
|
| accusative |
böjtöt
|
böjtöket
|
| dative |
böjtnek
|
böjtöknek
|
| instrumental |
böjttel
|
böjtökkel
|
| causal-final |
böjtért
|
böjtökért
|
| translative |
böjtté
|
böjtökké
|
| terminative |
böjtig
|
böjtökig
|
| essive-formal |
böjtként
|
böjtökként
|
| essive-modal |
—
|
—
|
| inessive |
böjtben
|
böjtökben
|
| superessive |
böjtön
|
böjtökön
|
| adessive |
böjtnél
|
böjtöknél
|
| illative |
böjtbe
|
böjtökbe
|
| sublative |
böjtre
|
böjtökre
|
| allative |
böjthöz
|
böjtökhöz
|
| elative |
böjtből
|
böjtökből
|
| delative |
böjtről
|
böjtökről
|
| ablative |
böjttől
|
böjtöktől
|
| Possessive forms of böjt
|
|---|
| possessor |
single possession |
multiple possessions |
| 1st person sing. |
böjtöm
|
böjtjeim
|
| 2nd person sing. |
böjtöd
|
böjtjeid
|
| 3rd person sing. |
böjtje
|
böjtjei
|
| 1st person plural |
böjtünk
|
böjtjeink
|
| 2nd person plural |
böjtötök
|
böjtjeitek
|
| 3rd person plural |
böjtjük
|
böjtjeik
|
Derived terms
Swedish
Adjective
böjt
- absolute indefinite neuter form of böjd.
Verb
böjt
- supine of böja.
